Nedanstående skrevs 2010. Då hade vi använt datorn på bilden som köksdator i sju år. Från början var det ett sätt att få användning för en gammal, men fortfarande fungerande dator. Sedan 2011 är det antingen laptop eller platta som används vid matlagning.
Jag fattar inte hur man kan klara sig utan köksdator.
Någon gång i mitten av 1990-talet
läste jag ett test i en datortidning om ett speciellt program som skulle hantera alla matrecept.
Programmet i sig var bra, kom tidningen fram till. Men vem har datorn i köket, frågade man sig. Det var då.
I slutet av 1990-talet försökte Electrolux lansera screenfridge, ett kylskåp
med inbyggd dator. En av tankarna bakom det hela lär ha varit att man hoppades kunna
införa en elektronisk variant av kylskåpsmagneterna och alla post-it lappar som ofta samlas på kylskåpsdörren.
Någon kom på den lysande iden att visst skulle man även kunna surfa på kylskåpet.
Men jag började fundera över konceptet dator i köket. Visst vore det bra att
samla alla gamla recept i datorn; mammas julkorv, Ingas skånska limpa, våra anteckningar
med knepen om hur vi brukar koka julens chokladkola. Datorns sökfunktioner skulle minimera
allt letande efter recept i gamla anteckningsböcker och pärmar.
Men jag frågade mej hur en datorskärm på kylen skulle fungera när man lagar mat,
det berodde ju på hur kylen är placerad i relation till spisen och köksbänken. Man skulle
ju kunna stå vid bänken och spisen och bara slänga ett öga på skärmen, för att kunna följa
receptet. Och att stå framför kylen och surfa, för att bli avbruten när någon skulle ha
ett glas mjölk, var nog ingen lysande ide, kom jag fram till.
Ett problem jag hade var att mat i frysen ofta blev liggande för länge, därför
att jag helt enkelt inte hade koll på vad som fanns i frysen. En liten databas i köket,
som överskådligt kunde visa innehållet i frysen skulle kunna lösa det problemet.
Jag insåg att eftersom det tar en stund att starta datorn, måste den vara igång i stort
sett ständigt, för att den skulle bli användbar till de tillämpningarna jag hade tänkt mej.
I januari 2000 monterade jag upp en gammal 386a (33 Mhz, 12Mb ram, 45Mb hdd) provisoriskt i köket,
för att testa konceptet köksdator. Den gick i stort sett dygnet runt i ett par år.
I augusti 2003 bytte vi ut våra vanliga datorer, och en av dem (600 Mhz, 100 Mb ram)
fick ta plats i köket. Den ökade prestandan i kombination med bredband via ADSL i hemnätverket,
gav självklart ökade möjligheter.
Den egna receptsamlingen används flitigt. Dessutom finns det allt fler recept tillgängliga via webben. Bland annat Arla och Ica har bra receptsamlingar på webben med bra sökfunktioner där man kan söka på huvudingrediens. Om köksdatorn är placerad så man lätt kan se skärmen, och med webbläsarens störretextfunktion, fungerar det bra att följa recepten direkt i webbläsaren.
I december 2004 kompletterade vi köksdatorn med ett bättre högtalarsystem med en
liten sub- woofer och små sattelithögtalare.. Via nätet har vi ju tillgång till
världens bästa radiostationer.
Sedan februari 2004, när vi monterade ett TV-kort i köksdatorn, går den även som köks- Tv,
så vi kan se SVTs morgonprogram medan vi äter gröt, och hålla ett öga på nyheterna medan
vi lagar mat eller diskar på kvällen.
Numera är köksdatorn nästan alltid igång när vi är hemma, men vi stänger i
allmänhet av den om nätterna och då vi inte är hemma. Eftersom köksdatorn oftast är
igång när vi är hemma, har den även i viss mån fått funktionen filserver för gemensamma filer.