Karbidlampa, lampan med inbyggt gasverk

Karbidlampan användes från slutet av 1800-talet som arbetsbelysning i gruvor, men även som belysning på bilar, cyklar och motorcyklar. Under första världskriget, då det blev brist på lys- fotogen kom karbidlamporna att användas även i hushållen. Så var det även under andra världskriget för de hushåll på landsbygden som inte hade elektrifierats.
I karbidlampan reagerar kalciumkarbid med vatten, så acetylengas bildas. När acetylengasen förbränns i en enkel brännare bildas en kraftig vit låga. Lågan är vitare och betydligt kraftigare än den som bildas i en vanlig fotogenlampa med veke.
Lampan består av två behållare som spänns ihop gastätt ovanpå varandra. I den undre behållaren placerade man kalciumkarbid, och i den övre vatten. Vattnet, som reglerades med en nålventil droppade ner på karbiden, så det bildades gas i den undre behållaren. Gasen leddes upp i ett rör genom den övre behållaren till brännaren.
Då man tände lampan öppnade man ventilen, och efter en liten stund bildades det gas, och då tände man brännaren. När lampan skulle släckas stänge man ventilen, och efter en stund slocknade lågan när gasen tog slut.
Se en utfŲrlig redogŲrelse om karbid, acetylengas och karbidlampor pŚ http://www.karbidlampa.se/
Karbidlampa (50kb)
Karbidlampa
Cykellykta med karbid som energikälla (20kb)
Cykellykta med karbid som energikälla


Senast ändrad: 2010-02-28.