Ångradio, webbradio och poddradio

Från uppvärmning till nerladdning

Nu är det poddradio som gäller, och vårt radiolyssnande har ändrats. Från att sitta framför radion av ädelträ i vardagsrummet, via transistorradion och personlig lyssning med lurar med fickradio, till webbradio, är det senaste i radio- väg poddradio.

På sextiotalet när TV fortfarande var relativt nytt, var det många som trodde att radion var på väg att dö. Somliga kallade det ålderdomliga mediet föraktfullt för ångradio, men radion levde trots allt vidare och utvecklades. På sextiotalet var de stationära radioapparaterna fortfarande ofta rörbestyckade, så med tanke på värmeutvecklingen hade benämningen ångradio viss relevans. Men radion utvecklades, dels hårdvaran, radioapparaten, men även sättet att distribuera radio. Vi fick fler radiokanaler, och under 1990-talet skulle mångfalden ökas med hjälp av kommersiell radio. (Eller var det enfalden?)

Transistorradion

Transistorn som uppfanns 1953 ökade möjligheterna till bärbara radioapparater. 1955 lanserade Sony Världens första transistorradio. Sextiotalets batteridrivna radio kom att kallas Transistorradio. Transistorradio, eller transistorn kort och gott, var en benämning som hängde kvar på bärbara radioapparater under lång tid, även när även de stationära radioapparaterna var transistoriserade. Transistorradion kunde vi ju lätt ta med oss till stranden och trädgården. Sommartid hörde man ofta uppmaningen i radio att vi skulle tänka på grannarna och hålla en låg ljudvolym om vi hade radion utomhus.

Sedan dess har IC-kretsarna gjort sitt intrång och radioapparaterna har blivit allt mindre. Philips- radion, med modellbetäckningen 90RL250, som jag köpte 1977, var fortfarande bestyckad helt och hållet med transistorer. Tiden har satt sina spår på radion, under ett par år stod den i bostadsrättsföreningens gemensamma snickarbod.

Freestylen, den personliga lyssningen

Det personliga mobila lyssnandet blev allt vanligare tack vare Freestylen, som i mitt tycke är en typisk 80-talspryl. Kassettbandet användes fortfarande allmänt, och satte den nedre gränsen för hur liten en freestyle kunde bli. Freestylen från Panasonic, som jag presenterar här är inköpt våren 2002, men har trots det hunnit användas ganska mycket innan kassettbandet försvann ur vår vardag. Bland finesserna märks auto-reverse på bandspelardelen och åtta snabbval på radion. Att det var en hyfsat bra radiodel var viktigt i valet av Freestyle när den inköptes.

Webbradio

Med bredband rakt in i hemmet öppnas nya möjligheter till radiolyssning. Köksdatorn kompletterades med ett bättre högtalarsystem med en liten sub- woofer och små sattelithögtalare. Via nätet har vi ju tillgång till de kommersiella stationerna som bara finns i storstadsregionerna, samt all världens internationella radiostationer. Förutom den direktsända webbradion, kan vi ofta välja mellan ett antal program som finns för lyssning när man själv vill.

MP3-spelaren

I Mp3-spelaren av varumärket Iriver, inköpt 2005, finns en liten radio medskickad. Med sitt 1Gb minne kan jag lätt ha med mej ett gäng av mina favorit- CD i fickan. Radio- delen är i och för sig inte den allra bästa, men till skillnad från Philips-transistorn har den 20 snabbval och stereoljud. Förutom uppspelning av vanliga MP3-filer, finns det möjlighet till inspelning från radion, line- ingången eller den inbyggda mikrofonen.

Vad är poddradio, då?

Poddradion har inget med MP3-spelarens inbyggda Fm- radio att göra, utan det är vanliga MP3-filer med radioprogram, som man laddar ner från Internet för lyssning i MP3-spelaren. Poddradio kan nästan jämföras med ett mellanting av en tidningsprenumeration och videobandspelaren.
Likheten med videobandspelaren består av att jag lyssnar på radioprogrammet när jag själv vill, och inte när det råkar sändas. Likheten med tidningsprenumerationen består i att jag med ett program i min dator beställer vilka podkasts, eller mer Norge- influerat, vilka poddkastingar jag vill ha. Datorprogrammet bevakar sedan om det har publicerats något nytt avsnitt av de valda programmen, och laddar ner dem till min dator i MP3-format. Sedan skickar jag över radioprogrammen till min MP3-spelare. Ofta kan man även ladda ner dem direkt ner i MP3-spelaren om man vill. Sedan kan jag lyssna på Spanarna, Radiodokumentären, Tendens eller vad radioprogrammen kan heta, när jag vill på vägen till jobbet, när jag jobbar i trädgården, på joggingrundan eller på gymmet.

Poddradio i telefonen

Eller varför inte lyssna på poddradio i telefonen? Med ett väl tilltaget SDram kort i smart- telefonen, kan jag lyssna på MP3-filerna i den, och slipper ha med mej en extra device om jag kommer på att jag vill lyssna på poddradio eller musik när jag är på språng.

Hur lång är speltiden?

Hur lång speltiden i MP3-spelaren beror på hur stora låtarna är. Om stor musik ger längre speltid återstår att utforska.
Storleken på ljudfilen beror bland annat på vilken ljudkvalitet vi väljer vid inspelningen. Ljudkvaliteten är i viss mån i omvänd relation till filstorleken. Eftersom MP3-formatet är komprimerat spelar även musikinnehållet in. Därav frågan om stor musik ger större filer; det kanske är så att komplexiteten från ett symfoniskt musikstycke innebär större fil per minut än ett solostycke framfört på blockflöjt.

Om vi konverterar en CD och vill behålla CD-kvalitet på MP3-filen, kan vi räkna med att filen blir i storleksordningen 1-1,5 Mb per minut. Filstorleken blir inte hälften så stor om vi väljer mono istället för stereo, det är i så fall skillnaden mellan de två kanalerna som påverkar filstorleken; om ljudinnehållet i de två kanalerna är väldigt olika, blir filen troligen större än om ljudet är identiskt i de två kanalerna.
Det innebär att med ett minnekort på 1Gb i telefonen och vi säger att musikfilerna blir i genomsnitt 1,2 Mb stora ger det en speltid på cirka 830 minuter med CD-kvalitet, vilket blir ungefär 14 timmar. Eftersom poddradio ofta innehåller mest tal, gissar jag att man kan dra ner på kvalitén och alltså få längre speltid.

Dagens ångradio

Poddradion och webbradion har ändrat vårt radiolyssnande. Dagens ångradio är kanske tidssynkron radio som fångas upp via vanliga sändarnätet, där man får passa på att lyssna på det som finns inom sändarens täckningsområde, när det sänds.